Föreningsbingo

Många idrottsföreningar och ideella föreningar har bingo som en av de största och viktigaste inkomstkällorna för sin verksamhet. Det första organiserade bingospelet arrangerades den 9 september 1961 av Gunnarstorps Idrottsförening i nordvästra Skåne. Det var ett experiment för att försöka få in ytterligare pengar till deras klubbkassa. Resultatet blev minst sagt en succé och därefter spred sig bingospelet som en löpeld genom Sverige. I slutet av 1960-talet spelades det bingo på ungefär 500 platser runt om i landet. Än idag är alltså bingon viktig, främst för de små klubbarna som kan vara helt beroende av inkomsten från bingon. Föreningarna väljer själva hur de vill använda sig av bingo för att öka inkomsten. Vissa klubbar säljer bingolotter, andra ordnar bilbingo om somrarna.

Det är också vanligt att föreningar äger bingohallar där överskottet från bingospelandet går direkt till föreningslivet. I Sverige ägs faktiskt alla bingohallar av föreningar idag. Fyra av fem är idrottsföreningar. Bingo står för nästan en tredjedel av föreningarnas totala intäkter och utan pengarna från bingon skulle föreningarna tvingas finansiera sin verksamhet på annat sätt eller skära ned på sin verksamhet. I Sverige är det 3300 föreningar som i snitt har delat på 400 miljoner kronor per år. Sammanlagt har föreningslivet fått över tio miljarder kronor sedan bingo lanserades i Sverige på 1960-talet. För varje intjänad hundralapp får föreningslivet 95 kronor, så det är inte lite pengar det handlar om. Många idrottsklubbar går ihop och köper eller startar ett bingohallskoncept, exempelvis Idrottens Bingo, City Bingo och Bingopalatset. Då är det många föreningar som får ta del av vinsterna. Att spela bingo i bingohall är alltså inte bara roligt och socialt, du bidrar också till Sveriges föreningsliv.